Hem > Iransk kultur > Gott nytt år (Norooz) – sale no mobarak

Gott nytt år (Norooz) – sale no mobarak

Klockan 21:00 iransk tid i kväll (svensk tid minus 2,5 timmar dvs. 18:32) inträffar iranska nyåret och det nya året 1389 börjar enligt islamska solkalendern som är officiell kalender i Iran och Afghanistan. Nouruz (persiska: نوروز, på svenska ”ny dag”, stavas även Norooz, Nowrooz, Nowruz), är de iranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Nyår firas för att välkomna våren. Nouruz är nära förknippad med  zoroastrismen som var statsreligion i det persiska riket under antiken. Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten. Nouruz är den viktigaste persiska högtiden och festligheterna pågår i cirka 18 dagar. Festen börjar tisdagen före nyårsdagen med eldfesten chaharshamba souri då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg samtidigt som man hoppar över den.

Eldfesten (Chaharshanbe Suri)

Natten mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) firar man eldfesten Chaharshanbe suri (”röd onsdag”). Det är sed att äta torkade nötter och bär (s.k. âjil-e moshkelgoshâ) och en varm soppa (ash reshte). Man tänder brasor och hoppar över små eldar samtidigt som man sjunger följande ramsa:

Zardi-ye man az to

Sorkhi-ye to az man!!

I fri översättning (av Ashk Dahlén):

Min gula nyans [dvs. min blekhet] ger jag till dig!

Din röda rodnad [dvs. din glöd och värme] får jag tillbaka av dig![2]

Ramsans mytologiska innebörd är att elden botar sjukdomar. Vördnaden av ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Av den anledningen hoppar inte iranska zoroastrier över elden, utan de sjunger och dansar kring den. Den religiösa bakgrunden till eldfesten är man skall välkomna de avlidnas själar (fravashier) med värme och renhet (jfr Valborg).

Nyårsdukningen (Haft Sin)

Nyårsdukning Haft sin

Nyårsdukning Haft sin

Dagen före nouruz tar man fram de saker som hör till den så kallade ”nyårsdukningen”. Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter haft sin vilket på persiska betyder ”de sju saker som börjar på s”. Det som måste finnas på bordet är följande:

  1. Senjed – en sorts söta frukter. Frukten symboliserar kärlek.
  2. Somâq – det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
  3. Sabzeh – som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
  4. Sib – som är ett rött äpple och symboliserar skönhet och hälsa.
  5. SamanooMemma som framställs av vetegroddar.
  6. Sir – vitlök, detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
  7. Serkeh – vinäger som symboliserar rörelse i livet.

Det bör dessutom finnas:

  • Âjil – Sju olika sorters kakor och nötter som kallas lork bland zoroastrier.
  • Âyine – En spegel.
  • En diktsamling av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar kontinuiteten i den persiska kulturen. Iranska zoroastrier lägger fram Avesta.
  • Handmålade ägg.
  • Iranska flaggans färger (grön, vit och röd som symboliserar grönska, renhet/godhet och kärlek). Iranska nationalister läggger fram det persiska nationalemblemet med solen och lejonet.
  • En skål med en levande guldfisk.

Amoo norooz och Hadji Firoz

Amoo Norooz

Amoo Norooz

Vitklädda Amoo Norooz eller Amoo Norouz kommer med presenter till barnen som en motsvarighet till jultomten. Amoo Norooz har också en ”sidekick” som heter Haji firouz. Han är rödklädd med svartmålat ansikte. Han är en ”gycklare” som skojar, sjunger och dansar.

Haji firouz

Haji firouz

Nyårsdagen (Ruz-e Sal-e Nou)

Vid nyårsdagen brukar man samlas hos den äldste i familjen och äta nouruz speciella mat som består av fisk (för det mesta sik) med ris som har blandats med dillpersiljagräslök och färsk vitlök så att riset blir grönt. När det är dags för det nya året, brukar alla i familjen sitta runt ”haftsin-bordet”. Man brukar läsa dikter ur Hafez Diwan, (en poetbok av Hafez) eller ur Shahnameh (Konungaboken), avFerdowsi som av många anses vara Irans nationalepos. Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick! När det blir nyår önskar alla varandra Gott nytt år. Sedan ger de äldre presenter eller nytryckta sedlar till de yngre. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de yngre. Nyåret är den tid på året då man träffar även dem man inte hinner träffa under resten av året.

En annan sed är att alla unga singeltjejer gör en knut av groddarna eller ”Sabzeh”innan det slängs bort, för att önska att dom hittar ett giftermål innan nästa ”seezdah bedar”. Medan de knyter skall de viska följande: ”Sal-e deegar, khune-yeh showhar, bacheh beh baghal!” som betyder ”Gift till nästa år, med barn i famnen”.

Trettondagen (Sizdah Bedar)

Tretton dagar efter det nya året, det vill säga 2 april infaller sizdah-be-dar vilket sätter punkt för nyårsfirandet. Många iranier åker på utflykt med familj och vänner och seden på just den här dagen är att man ska lura varandra, vilket är samma princip som aprilskämtet i Sverige.

Religiös anknytning

Nyårsfirandet har sina rötter flera tusen år tillbaka, till tidpunkten för de första ariernas bosättning på den iranska högplatån, och omtalas i forntida iranska myter och legender. Innan Zarathustra hölls högtiden för att helga eldens gudom, Asha Vahishta (Ordibehesht). Högtiden reformerades av Zarathustra och fick en politisk anknytning när zoroastrismen blev statsreligion i det persiska riket.

I antikens Iran var nouruz ett sätt för zoroastrier att dyrka Ahura Mazda och samtidigt ge en hyllning till livets pånyttfödelse och naturens skapelse. Nouruz har även en särskild religiös anknytning för zoroastrier eftersom profeten Zarathustra föddes den 6 Farvardin som sammanfaller med nyårsfestligheterna.

Den zoroastriska kalendern (som är basis för den officiella kalendern i Iran och Afghanistan) utgår från Zarathustras födelseår.

Nouruz i Sverige

Det beräknas att mer än 150 000 svenskar firar nouruz.

I Stockholm har eldfesten av tradition hållits på Järvafältet i Rissne där man har fyrverkerier, musik och dans. Det är även brukligt att iranska popstjärnor gästar Sverige för konserter. I Göteborg hålls eldfesten på heden som är en stor idrottsplats inne i centrala Göteborg. Här samlas tusentals iranier och andra nationaliteter.

Länkar:

Persiska kalendern

Nouruz – det persiska nyåret

GP

  1. Inga kommentarer än.
  1. Inga trackbacks än.


9 − = fyra